skolfotot idag. jag är snyggingen näst längst ner tredje till höger. inte så svårt att missa va

hallådär kött och blåbär. just nu är det enda som kommer ut ur högtalarna min kära man springsteen och jag sitter och funderar på att sätta på en film eller något. om jag ska göra en lång berättelse kort så hade jag gärna kunnat sluppit den här dagen. att gå från centralen till stan och tillbaka är inte en höjdare i spöregn. det är en sak som är säker. det är inte så kul heller när man är skithungrig och får äckelfisk till mat. jävla mamma. sen har jag så ont i halsen att jag tror att jag kommer avlida. och plötsligt skulle allt vara bättre med längre hår.

efter en jävligt lång och ack så jobbig hemresa är jag, johanna swahn carlsson, hemma i vackra sverige igen. om det inte skulle ta sådan jävla tid skulle jag mer än gärna lägga upp en jävla massa bilder från resan, men ni får kolla på ansiktsboken imorn istället. kommer dyka upp en hel del bilder där. idag har jag varit på stan med sandra och käkat på pastahuset som har den godaste kycklingsalladen genom tiderna (gå dit!!). köpte en jäävligt snygg väska på accent också för fyra hundralappar och jag är glad. imorn blir det stan igen med mamma som ska klippa sig, och då ska jag uträtta ett hemligt ärende, samt köpa ett rätt skapligt snyggt halsband från bikbok. asnajs. och lite senare ikväll blir det pretzel med elin och co där johnossi spelar vid tio. hur najjs? rätt skapligt va

dem senaste dagarna har jag har haft ont i magen, trampat på glas och skärt upp tån, sett en mänsklig valross, blivit skvätt på av små fula brittungar, bränt mig i ansiktet, ätit X antal trolli sour worms, köpt den ultimata turkosa ringen, ätit världens godaste spaghetti carbonara and lots of other things. fy fabian vad bra jag har det här borta i grajchland. jag ligger ute och solar från tio till fem och ni kan tänka er hur jävla tanned jag är nu efter sisådär fem dagar. fyfan, livet är väl förjävla bra ibland.

hola. just nu sitter jag och lyssnar på musik och taggar inför greklandsresan som sätter fart imorn, samt gör sandra sällskap när hon packar. kanske borde börja också med tanke på att det enda som ligger i min resväska är en klänning. och nu till den eviga frågan: hur kommer ni, mina trogna läsare, kunna klara er utan mig i hela, och ack så generösa, två veckor? jag vet inte. det kommer vara svårt. kanske näst intill omöjligt skulle jag tro