now i gotta tell you something, ni vet när man går och oroar sig för att man ska halka när det är halt ute när en stor folkmassa ser? typ på en central eller liknande?
behöver jag ens säga att det inträffade idag när jag klev av 754an, och nu sitter jag här med ett fränigt fiskplåster på handflatan. det var inte det roligaste kan jag tala om. but whataheck, vad gör det om hundra år. och jag gillar busschaufförgubben som hjälpte mig upp, tänk om alla kunde vara som han. och nu ska jag fortsätta chilla med mitt balla fiskplåster.